Bläcksvart i fönstret. Skönt.

Det är mörkt. I hela lägenheten. Det är tyst. Mellan låtarna. Sitter lite ensamt och funderar en stund innan kudden.

Dagarna har ett skönt flyt och det är vida perspektiv bland situationerna. Arbetet lär bloggaren hantera och förstå människor. Ger insyn om en del framstående drag hos personer, som ofta finns hos alla om än i liten dos.

Privatliv som det kallas. Fritid är väl den korrekta bedömningen i det här fallet. Där kastas min kropp mellan kallt vatten och varmt sällskap. Under samma dag. Samma timma. Finner man besked och tillrop med klang. Ett eko skapas från alla intryck och klangen stämmer vidare. Studsar inom kraniet och ut mot väggar och luft. Alla olika ekon försöker följa samma notrader men ibland. Ibland. Andetag. Faller vissa ekon i otakt och det bli oklang. Då faller bloggaren bort en stund. I tanken. Och ser på allt det negativa och det som skiljer sig. Och då ser han att det negativa blir bakgrunden. Det framhäver det andra på målningen. Det som skiljer sig får fokus. Ett lätt förhöjning syns i mungipan och det bildas genant ståfräs i nacken.

Ord om framtid och nutid. Bara ord. Human. Kontrollerad framtoning. Detox. Trasig. DN. DI. Monocle. Plaza. Renligt. Försprång. 2010 Mat. Kvinnor. Familj. Framtid. Familj. Inspiration. Arbete. Papper. Konst. Galleriet. Planering. Lobby. Krav. Tvång. Höst. Framtid. Viska. Gud.

Kärlek.