Bara en människa

Ibland kopplar jag av, ser mig om och tänker efter. Och vid dessa tillfällen inser man alltid något. Ibland att luften är kall, ibland att kvinnan framför är vacker trots sin ålder. Men idag satt jag framför glas. Och såg mig själv.

Ett ansikte. Slitet. Kläder. Hår. Trött. Ensam. Utlämnad. Otrevlig. Ärlig. Osäker. Opassande. Varierande. Lycklig. Fasad? Pigan sa.

'Om man ger så lär man tåla och ta också'. Insikt. Förlåt.

LOVE

Mörk höst bakom skitigt fönster. Trivsamt.

Natten är alltid ljuvlig. Den är kall, mörk och abstrakt. Den döljer alla mindre trevliga ting och låter ljuset tala. De omstridda dammråttorna försvinner, disktrasan ser renare ut och fläckarna på golven smälter samman. Titel nattmänniska.

När man jobbar på natten så sover de flesta personer. De drömmer. Bloggaren tillåter sig också att drömma. Mysigt. Vakendrömmande är inte så illa som de låter. Tur de finns ramar och gränser. För vad skulle man annars 'drömma bortom'.

Bilder. Hud. Händer. Former. God doft. Nytvättat. Kontakt. En vacker människas närvaro. Konkret poesi skapas med händelser. Välkommen hem stekarn.

'En blogg skall vara personlig och ärlig, men behöver inte vara utlämnande. Liksom alla inte måste går stöpta i samma form. Glöm inte att gammal inte alltid vet bäst. Och inte ung heller.' leende följt av godnatthälsning. Pigan vänder på klacken. Puss.

LOVE

whyredboots på arbetet, avslås.

I den febrila tankeströmmen kör vissa tankar i diket. Det är därför mina fötter är varma och smått irriterade. För att skriva i Norén-stil.

Tog på mig mina skor av skinn. De svarta. Gick ut och såg att bladen på blomman hade ändrat uttryck. Hösten är nära. Nästan här. Luften ute är frisk och den biter tag om min arm. Det är kallt. På himlen syns många moln. Samlade. Kramandes med varandra likt en hopsvetsad ensamble. Inte min ensamble. Förutom när de går bra. När alla människor känner att de gör framsteg.

Förre stycket är inte ett citat utan ett försök, eller intryck av hur Lars Norén skriver i sin bok. Hans meningar bilder en dagbok utan flyt men med känsla. Djup. Bakom texten. Seg, utråkad läsare framför texten.

'TVÅ timmar kvar nu, sen får du krypa ner brevid din flickas varma kropp. Håll ut!' citat pigan.

LOVE

Utkast. Infall. Vinklar. Situationer.

Då och då. Vissa dagar. Är de så kallade känslorna välldigt tydliga. Andra dagar är bloggaren totalt iskall. Varför detta varierande känslosvall.

Igår kväll var jag och damen och åt. Aningen stressade. Lättirriterad. Ja, tyvärr. Blev alltså provocerad av ett gäng halvbekanta främlingar. Provokation tio procent av hundra. Och ur mig kommer ord och blickar som får mig skämmas. Alltså inget övervåld eller otrevlighet. Långt ifrån. Men ett behov av att sätta vederbörande på plats. Stort behov under dessa tjugo sekundrar.

För lite satsbildning här nu. haah

Så till livets kluvna rondell. Utfarterna blir allt fler och hastigheten har ökat något. Kan detta vara orsaken till sned sömn och övergångsåldernhumörsvängningar? Väljer att föra ett samtal med pigan. Iförd nytvättade kläder även om alla fläckar inte följde med vattnet.

'Situation hjälp, förklaring' P. intar då en bestämd ställning och granskar varje del av min kropp. Rakt igenom. Stannar några extra sekunder vid levern. Något kortare vid hjärnan, ändtarm, lungor och könet. Tillsist väljer hon att skiktgranska bloggarens hjärta. Länge. Och väl.
'Du har inte förstått, min vän, du måste avskilja dig. Skapa perspektiv och granska objektivt. Sedan kolla dina mungipar, ögonbryn och tillsist förlita dig till din känsla i buken. Magkänslan.'

Pigan slänger blicken. Den konkreta fast med glimten i. Väljer att tacka pigan för en önskvärt närvarande blixtvisit i mitt liv.

LOVE

Testosteronet i en vag uppfattning.

Det finns mycket i vår närmiljö som har en oklar framtoning. Ibland ser man en sak på ett vis och ibland formar tankarna och fantasin en ny uppfattning av samma sak. Hur kommer det sig då att man uppfattar allt så olika? Mångfald är en av de humana stöttepelarna.

Så kollar vi på ordet humanitet. Ursprunget sägs vara från det latinska humanus, ett ord som har sin grund ur homo. Det vill säga människa. (sapiens) Så att vara human är alltså att vara mänsklig. I folkmun skulle den gemförelsen framstå föga labil. För att bevisa detta använder vi oss av det väl använda uttrycket 'man är väl mänsklig'. Ett uttryck som oftast brukas när man har gjort fel. Att fela kan vara att såra någon. Är detta ok enligt den humanistiska människosynen?

Artiklar ur DN söndag sätter fart på hjärnans flytande. Skapar ordning och oreda. Helgen i korthet; en beskrivning av en kort fas av livet som skapat nuvarande sinnesstämmning. Fredag. Den närliggande skogens dofter ger mersmak och jag vill helst vara där och insvepa energi från svensk natur. Lunchtid. Som lovat hopar jag in i en bil som tar mig till båten som tar mig till Åland. Kväll. Dömning av elvamanna och endast god feedback. Hemlängtan men makalöst fylld utgång. För litet sömnintag. Lördag. Endast härlig feedback. Sömn till. Söndag. Domaren får goda kommentarer, spelare pekar dock mot sin tinning stundvis. Hemgång. Orgasm - första på helgen. Samtal. Arbete nattetid betyder vaken i 25 timmar. Sömn till 16.00. Suck. Vännerna gör livet värt.

Under natten leker jag med blicken över DN söndags fantastiska journalistik. (ok mina medvetna vänner, vad som är journalistik kan diskuteras) Där finns finanspampar, relationsteorier och mode. Djupt. Rannsakande av individen CJ. Inser att mycket ska till.

Efter all denna text kommer bloggaren på att han inte är på blogghumör. Inget flyt eller passion. Försök ett. Nej. Försök två. Sket sig. Skitnödig igen. Önskar alla som inte är säkra i världen framgång i tänkandet. Pigan tar tag i min vad, andas försiktigt längs ryggslutet och påminner mig med en ovanligt hes röst. Hon är troligen förkyld.

'Endast idioter är säkra.'

LOVE

Julafton 2008

De finns stunder då du är helt tyst. Stunder då du skriker. Ibland är du bara iaktagande. För de mesta försöker du. För de mesta får du avslag. Ibland undrar jag om du är nödvändig. Tvivlar djupt. Men du finns där och du bör finns där. Hej och välkommen in i mitt liv på allvar. Självdisciplin.

För trots att kroppen inte är alltför liknande en höstack så luktar den illa innifrån. Samvetet med flera har gjort mig påmind att träning, kost och hälsosamt levene är en positiv väg. Tänk om man vore en av de där biffarna på gymmet som fick skivstången nån decimeter närmare himmlen trots att den vägar som en fet människa. Tänk om man kunde få vara en av de få utvalda som hade överarmar som mina lår och tjurnacke. Få tillbringa hela eftermiddagar på gymmet i tanktop och garva åt tändstickorna som kommer in. Att få knapra piller som klirrar att kvinnan inte behöver käka ppiller. Njaa.

Bloggaren och hans vänner ska bli de sunda kollektivet. Försök. Försöka.

Imorgon kan de hända grejer. Vad stoppar mig? Skavsår? Samvete? Familj? Ingen? Pigan?

LOVE