Enkelhet är de svåra.

För oss som lever i presens kan livet te sig på olika sätt. Vi har alla olika mål och mening, väljer att forma våra stunder efter egen värdering. Innanför varje kranie har vi alla en hjärna och inom varje bål finns ett hjärta. Hjärtat och hjärnan. Yin och yang. Människokroppen är ganska simpel. Eller inte.

I dagens rubrik nämns enkelhet. Något som bloggaren eftersträvar i tankar och stil. Men de händer att de faller. Att de enkla ska vara så svårt. Det är då komplicerat att leva. Borde de inte kunna bli annorlunda. 

Rättar in snoken i ledet och håller blicken aningen längre än horisonten. Alla kollar på horistonten. Endast döda fiskar flyter med strömmen. Bloggaren vill leva. 

Nämen nu hoppade pigan upp till tredje våningen, hängde sig i gardinen och gav mig en alldeles underbart seriös blick. Sedan snöt hon sig i ärmen och myntade ett uttryck.

'September månads ord att följa stavas genuin'.

Tack pigan. 

LOVE

Det är eftermiddag.

Fysisk preliminärstatus: Kan kallas god även om lite rörelse inte skulle vara fel. Träna till svetten lackar och hulkningarna kommer. Blekheten bör förändras men hösten är här. Endast iförd boxers trivs bloggaren bäst i ensamhet. Förkylning kan hända.

Psykisk status: NERVÖS, hoppfull och vackert lugn.

Har denna onsdag uträttat en del. Men framför allt har bloggaren låtit sig inspirerats av olika bloggar. Och funnit nya favoriter. Pepp. Det handlar främst om höstmode. Hur bör då lotten falla. Svart är de nya svarta. Väntad självklarhet. Ytterplaggen ser ut att falla till den befintliga garderobens fördel. Men blir man förälskad så blir man. Så till mina nedre delar. De är ju trots allt så att de finns många fina sådana i stadens butiker men de bör låta tillgång - efterfrågan. Skall tänka över detta. I övrigt så ger röda korset mig orgasm varje gång. Inte så att inte natahlie shuterman inte lyckas men den rådande ekonomin bör hållas. Fasen ni skulle sett måndagens min vid en uppenbarelse med lanvin och prada. Bör man ta ett lån?

Nåja. Nu kröp nervositeten ner bland tarmarna och hörde ekot. 'Jag är hungrig'. Lär bara peppra loss inför mötet med mussepiggs fyrbente vän ikväll. Samt samtal i de celebra sällskapets närvaro. Högaktningsfullt.

LOVE

Naken hud. Blottad.

Att få se på någon. Djupt in i ögonen. Ett leende. Bara ett litet. Ett som skapar en rysning. Från magen ut i hela kroppen. En syn som får en att trivas. En känsla. Den känslan.

Vissa stunder lever kvar i en länge. Andra försvinner. Gillar de som vågar stanna. Gillar dem så hårt att jag är redo att ta risker. Risker som kan ge problem. Problem som alltid går att lösa. Bara viljan finns. Hoppet. Ett ord som återkommer om och om igen. Framtiden ska vara ljus. Ljus är hopp.

Men där finns alltid tvekan. Ifrågasättande av magkänslan. Från mig själv. Från omgivning. Pålitlig. Opålitlig. Frågan är? Vad skall man lyssna till om inte sig själv. Man kommer aldrig ifrån sig själv. Tänk att se sig själv i spegeln varje dag. Ena gången är man snygg, stilig och energisk. Andra gången har man kalhygge däruppe, ölmage och hängpung. Du kommer alltid möta dig själv i spegeln, vare sig du ser de du vill se eller någon du inte vill vara. De är alltid DU.

På tven ser bloggaren ett älskande par i duschen. Intensivt. Genomskinligt drapperi inbjuder till fantasi. Nu ligger de i sängen. Myser och njuter av varandras simpla närvaro. Så kommer ett barn in och sliter av halsen på den manliga med sina bara tänder. Blod över sängen. Han äter henne. Skitfilm. Byter kanal.

Veckan kommer bli rolig. I'm all yours.

LOVE

En tältsäng med två formade madrasser.

Inför stundande sömn så sitter jag med vita gamla gamla dg boxers. Detta plagg kallades tidigare ikväll för 'har du på dig ett lakan'. Ärligt talat så kan jag verkligen se missnöjet hos dessa. Tänk på allt de gått igenom. Legat ensamma på kalla golv, centrifugerats i sextonhundra varv per minut samt antastats av diverse vätskor. De är verkligen deprimerade just nu och jag hoppas de orkar komma upp på banan igen. Jag menar, skulle ni vilja bli kallade för 'vitt lakan' efter ett så manglat liv?

I övrigt har dagen var helt fantastisk. Den började med en planering men slutade med en annan. Arbete utfördes och mina kollegor gav mig många leenden och inbjudningar till kontring. Men under en djup och roande diskussion så ljög jag. Frågan 'hur gammal är du?' kom upp och jag skojade till de och sa 'nyss fyllda trettio'. Diskussionen gick vidare i fullt ös och frågor kring vikt, relationer och annat dök upp och in. Så talade vi om åldersnojor, hur man kommer in i klimakteriet och övergångsåldrar. Att även män genomgår detta. Då tar en av damerna till orda och sägar att jag nog precis är där och strax där i. Fullt seriös. Då gjorde jag magplask. Droppade sanningen med svansen mellan bena. Hur kunde de tro att jag var kring trettiostrecket? Va fan.

Så till övriga livet. Olika inköp bör göras. Skall göras. En kalender är de första - lr ska den ingå i den mobiltelefon som snart skall inhandlas. Tål att tänkas på över natten. Pigan ligger i sängen och väntar. Vi ska 'tratta henne me cornflakes' och sen sova. Bra film föresten. Har ni inte sett 'fyra nyanser av brunt' så borde de snarast framkalla ett beroende. 'Ja kommer ja kommer, lugn'

LOVE

Ljus av stearin.

Utan att utrycka en alltför rubbad struktur så lär bloggaren lämna ett erkännade. I hans huvud, ni vet framför den där estetknuten, försigår en himla massa tankeverksanhet. Det är som E, som ett överfyllt akvarium eller som rusningstrafik en fredag. Och så till nästa tillkännagivande.

Jag gillar det.

Min vardag består av arbete på psykavdelningen, flmkvällar av brett varierande kvalité och möten med vänner i olika sinnesstämningar. En del av dem knegar med full energi, en del lever i nya rum, somliga av dem är på pressande semester och andra har känslosvall. Intressant hur var och en av dessa väl bekanta individer egentligen mår. Vilka tankar trillar ner och vilka fastnar. Fan detta känns så abstrakt, så typsikt den sinnesstämning bloggaren vandrat i senaste veckan. Huvudorden heter idé, ambition och konkret lathet. Ändring/korrigering är det målord för nästa vecka. Stegrande.

Vi stod tidigare på en bro. Den var av trä med vita träräcken. Konstaterade att allt vatten flyter med strömmen. Fiskarna och de som flyter längs ytan gjorde samma sak. Fan såå tråkigt de såg ut. Så förutsägbart.

Blir så sjuukt inspirerad av filmer. Framförallt att skapa dem. Teater lockar men nu känns film aktuellt. Behöver lugn och ro samt för tillfället mycket sällsynt avskilldhet. Idag liksom alla andra dagar finns ett grymt spontanbehov av att ha människor omkring mig men vet mycket väl att de bästa vore lite ensamtid. Sömn infaller bland annat under denna genre. Men alla dessa människor är ju så trevliga och intressanta. Ska be mitt förnuftiga perspektiv ta en håv, ett kastspö eller en harpun. Med denna ska hon fiska in mig från de hav av intryck och placera mig i klinisk avskilldhet. Utifrån där skall vi åka.

Fan de e tydliga tankar skrivit av sömniga fingrar. Moby försöker hjälpa.

Pigan viska en gång i mitt öra. Hon gav mig först en klar blick, tog tag i min buttondown krage och använde den djupa rösten. 'Ibland kan omständigheterna lura din magkänsla.'

LOVE

jagad av virus.

Likt Christian Bale jagar horor med motorsåg i favoritfilmen, så jagar något av de florerande virusen min arma kropp. Och de värsta är att de kommit ikapp, dock inte om! Känner bara de tidiga symptomen av hiv lr va de nu må vara. Halsmandlarna kliar och ömmar, kroppen är segare och huvudet smärtat. Är de dags för en kall liten rackare. NEJ

Hemma från jobbet idag.

Planerar framtiden och dess anhalter. Ser ljust ut grabbar och kvinnor! Roliga grejer på G!

Nu ska jag göra som jag alltid gör om jag inte kan sova, är uttråkad lr kåt men ensam. Nämligen äta!

LOVE

Sinnestillstånd, påverkan och regn.

Att närvara fysiskt är enket. Det är i stora drag bara att skära av ett finger, klippa av en nagel eller lägga en låma. Alltid kan du vara fysiskt närvarande. Det svåra är följande.

Att vara psykiskt närvarande. För när alla de olika duschar av information slås på så blir vi konkret nerspydda av nödvändig samt onödig information. De är med halvt vissen min bloggaren nu skådar de media betonade informationssamhälle dagens människa lever i. Det konstanta trycket, samt möjligheten att närvara vid olika situationer gör de extremt svårt att njuta av vardagen. Eller?

Den senaste utveckling har skapat ett behov hos var och en av oss. Ett behov av ständig koll och känslan av 'att inte vara där om det händer något' gör oss till visionella varelser. Den stora skaran lever i någon slags framtid/fantasi/illusion. De vilar inte i vardagen utan låter framtiden, med alla dess planerade inslag, ta över stunden. Att låta klockan vara och se sig omkring hur alla mår, om de ligger fågelskit på backen eller eller om man faktiskt för stunden befinner sig i sinnesro är en tanke som förgås. Eftertanke aka självperspektiv är de nya svarta. Bör affischeras, krönas och hänvisas som den nya formen av livssyn. Så ta av dig kläderna, lär känna din kropp och våga sedan kliva ur den. Bloggaren ser sig själv som ett objekt, därav den skriftliga benämningen i tredje person. Observera sig själv, inte andra.

Filmer, böcker och tidskrifter ger inspiration. Människor likaså. Kusligt vad huvudvärken pumpar genom skallen. Känner mig som en man som någon behandlar som en katt, liksom tar tag om övre nacken och nyper till. Någon bär mig och min vikt i ett nackgrepp. Aj.

Trots allt de djupa finner jag vardagen klart godkänd. Magkänslan lever om och känns pålitlig. Superlativ flödar. Kroppen skapar uttryck och olämpliga orala handlingar utförs. Fräck i mun. Eftertanke. Ånger. Vi lyssnar till pigan. Denna gång i tydlig monoton röst. nästan manhaftig.

'Om gud vore kvinna skulle inte ondska finnas. Sov nu.'

Tack pigan.

LOVE