torsdag 28 januari 2010

folk talar om folk iförda huvudvärk.

pajkastningen har startat. Valår i stugorna. Ducka för fasen. Ducka!

...sitter med huvudvärk och äter banan. En huvudvärk som kom oväntat och i febrilt läge. Bet ihop och biter fortfarande. Biter fram tinnitusen från bakhuvudet till pannloben och klappar takten till pipandet.

Så kunde det ha varit. Kunde ha blivit. Ifall min vackra sköna vän inte talat käken till rätta. Nu hänger den vid knäna och är i vägen för handklappningen. Svår att parera då den far fram och tillbaka. Sidstegen är så sköna. Är de absolut bästa.

'Kom ihåg hur du gör dem så kan du göra dem i helgen.' glada pigan.

Kärlek.

onsdag 27 januari 2010

vacker kvinnonacke.

spårar mentalt till uppfinnaren fever ray och hennes kollegor som utvecklar hennes mästerverk. rysningar från det vita på naglarna till de kluvna barren. i den vita bägaren lever detoxte från äldre kvinnlig bekant. Innanför kraniet. Innanför kraniet inne i huvudet flyr tankar från andra tanker.

Arbetar med trevliga ting nu. Bland trevliga människor i trevliga miljöer. Människorna i den ultimata miljön finner samförstånd med tankar och planering. Fyller syfte i framtid och pirr i nutid. Skönt. Skönt men också rätt härligt. Människor med karaktär uttryckte sig följande under sen eftermiddag.

'Jag har nog aldrig mått såhär bra förut.'

I eftertänksamma sympatiska leenden försonades alla kring att våga vänja sig vid tanken. Och ja. Och främst. Att främst våga ta del och njuta av den. Våga må bra och känna flytet i ådror och tillvaro. Beundrar den mentala balansen uttrycket kräver. Och individens förmåga till att föra perspektiv på tillvaron. Lite som en kvinnonacke en lagom sommarmorgon på bryggan. Pigans kvinnonacke.

'Tack' följsamt och sentimentalt läge. Bara

'Tack' och utan hinder 'för att ni vågar vara.'

Kärlek.

söndag 24 januari 2010

spår av stål och hud.

tar steg på golvet. på mattan. Ljud kommer och stegen kommer. Ett steg för mamma. Ett för vännen. Ett för maten. För kylan och värmen. I samma steg. Nynnar med och känner doften. Det rinner. Det rinner. Ensam mittibland tusen. On/off. Val av kyla/värme.

Garanterar explosion efter ekot den dag knuten är redo. Och då med stil och gemensamma leenden. Med vacker tonart och finkkammad frisyr förför hon människor genom husväggar. Doften bereder flera mil. Skön dag de blir pigan. Du gjorde väl ifrån dig om natten. Högläsning och värme.

Energi kommer när man vill.

Kärlek.

torsdag 21 januari 2010

planerar en positiv morgondag men blir avkapad av insikter.

Bloggaren saftar på och vill ge gemene främling en bra start på ett vackert veckoslut. Tror på att grunden skapar saftiga förutsättningar om den är välskapt. Vill förändra och befria världen. Därför lyder fria dagens budord, positiva kapitlet enligt förnuftets tolkning, följande

Du skall le och bli besvarad med endorfinstimulerande uttryck hos minst fem främlingar. Du skall hålla upp dörren för minst tre äldre och sju kvinnliga. Du skall ge glädjande besked via textmeddelande till prick två bekanta själar. Du skall dricksa vid tillfälle, utan att förefalla överflödig. Du ska framstå förebyggande för yngre och äldre. Vid eventuellt hembesök ska du vara noggrant förberedd och försäkra motparten att alla säkringar kommer vara hela tills avfärd.

Somnar sedan in. I ljuva drömmar om själslig och visuell karma. Om latinamerikanskor som vandrar efter. Om fyllda tallrikar och välfärd på Haiti. En sak ger lyft i svealand och lampor ovanför skallen. Pigan kommer som alltid hem vid denna tiden och bär fram posten, som råkade ligga kvar innanför dörren fast en man redan hade gått genom den enda ingången som finns. Hon håller den i höger hand. Stadigt och känslosamt. Ytterkläderna kvar på. När hon sakta närmar sig rummets slagbord är hon tyst, hon vet att då tar det bättre, sedan smeker hon posten längs bordets kant och droppar den tydligt två decimeter från den högra handen.

'God kväll. Du gubben, allt handlar om att vara medveten eller inte vara medveten. Allt.'

Ryggtavla och stenen har återkommit. Det tog henne elva sek och tre tiondelar att få mig känna skuld och hamna i ett underläge. Och på femton. ja efter att tankeverksamheten tagit fart. Så fick hon mig yttra mig obehärskad oönskat och högst oplanerat.

'Jag tar middagen ikväll.'

Stenen mindre men dock ej utpressad. Ryggtavlan spottar fortfarande en blandning av svett, tårar och citronjuice. I all iver och välvilja uppblandad med skam smiter orden iväg.

'Va e du sugen på?'

Hon vänder sig om men vänder blicken mot köket. Hennes mun är ett sträck men efter tre sekunder och nio tiondelar faller mitten och läpparna bilder ett U. Hennes blick mot köket med lätt uppåthaka, min snett ned mot hennes knäskålar, svagt flackande med hängande huvud. Det har nu gått tjugoen sekunder och tretton hundradelar.

'Medvetenhet gubben. Jag har handlat thai men du kan få slänga in en vittvätt och bädda rent.'

Kärlek.

29 sekunder. Sitter nedslaget. En magsäckssuck och ett stycke ekologiskt ruttet leende. Och med en ändtarmssuck till magkänsla ljuder det lagom fisljummet och tystlåtet.


"Kärlek."

torsdag 14 januari 2010

kramp.

om en pojke i en glasburk. Med genomskinliga väggar och plåtlock. Rester av hallonsylt i ett av den runda burkens hörn. Pojken ser belåten ut men innaför huden strider känslor mot minnen. Hjärta mot framtid. Stenen mot lättnad. När så hon lutar en axel mot burken kyssar pojken den lätt. Läpparna mot glaset. Glaset mot axeln. Så nära. Så nära. Men inte där. Bara inte där.

Gruset på gatan ligger bara där. Det ligger bara där. Tills det fyller en funktion.

Pigan säger 'snart'.

Dagarna sveper in mot nästa situation. Tvärnitar och drar fram fjärrkontrollen. Byter och zappar. Finner men tappar. Kulan i påsen. Toaletterna i båsen. Greppar med tungan. Hon peta han i lungan. Hon kan vinna. Utan att finna. Örat han smeker. Pirret som leker. Magen i trans. Som om vi inte fanns.

Alla vänner lever sina liv. Ser på varandra. Lyssnar. Två öron. En mun. Vi lyssnar och lyssnar och pratar. Känslomässigt existensminimum existerar icke. Metaforiskt. Tsunamivågor med känslor.

'Nu' och hon tar i ' du och ni kanske har hamnat i övergångsåldern' följs av lättsamt leende och avslutet lämnar läpparna.

'Det är inte intressant varifrån man kommer. Utan vart man är påväg.'

Kärlek.

måndag 11 januari 2010

svart natt med torra inslag.

funderar över livet. det lilla livet. veckorna. helgerna. dagen.

köttsliga pigan dansar med bo kasper, ger mig en klarsynt blick och textar. hur menar du?

Har korrigerat min kunskap efter lästa rader ur boken Nextopia.. Människor lever alltid för vad som skall komma. Skall hända. Skall utebli eller vara. Eller icke vara. Människorna i utopin nextopia. Grammofonskivan ljuder en vacker hälsning och vi oroar oss för hack i skivan. Sillfisken simmar. Mot nästa stora feta hajgap. Bloggaren vandrar. Mot nästa stora vision.

Pigan målar en grej på väggen. med krita på svart vägg. Ristar hon ett hjärta. inne i kammarn faller bokstäverna sakta på plats. I still love her. Vacker skön vemodig påtaglig stark bild. tack gumman.

Tiden är som sandkorn som strålar genom fingrarna. Mot marken. Hämtar vatten och blandar med sanden. Skapar lerklumpar och låter dem torka. Lägger dem i handen och de stannar. Det är vad tvåtusentio får vara. eller vad 2010 är. En lerklump som inte faller igenom. Utan som vågar stanna i de kupade händerna.

att gränsla sig över problem. att saxa sig genom bekymmer. aj. blir så tom på den lyckligaste natten.

Kärlek.

lördag 9 januari 2010

lite som en avslagen sockerdricka.

är i sverige nu. på landet. i mörkret. det är mycket mörkt. tvättmaskinen dunkar sensuellt i väggen och viner kvinnligt mellan varven. Pigan tvättar sig. Bussresan hem kantades av sömn, ensamhet och en illaluktande bockskäggsprydd granne. Magen suger. Danstarmen är törstig. En lördagskväll som skiljer sig ur mängden.

Bloggaren har varit i en annan stad en tid. Där skånska brön stampade takten. Klappade händer med gamla vänner. Föll bakåt. Landade i famn. Nu sprider sig magkänslan ut i armarna och de skakar. Skakar. Snurrar. Tomhet.

Somnar nog sent ikväll. Kommer iakta pigans läppar hela kvällen och be om ord. Hon har också haft semester. Nu ska vi tala med varandra sen om vi inte kan somna så gör vi något annat.

'Gubben. försök sova lite nu'. Kan inte. Vill inte. Törs inte.

Kärlek