Julafton 2008

De finns stunder då du är helt tyst. Stunder då du skriker. Ibland är du bara iaktagande. För de mesta försöker du. För de mesta får du avslag. Ibland undrar jag om du är nödvändig. Tvivlar djupt. Men du finns där och du bör finns där. Hej och välkommen in i mitt liv på allvar. Självdisciplin.

För trots att kroppen inte är alltför liknande en höstack så luktar den illa innifrån. Samvetet med flera har gjort mig påmind att träning, kost och hälsosamt levene är en positiv väg. Tänk om man vore en av de där biffarna på gymmet som fick skivstången nån decimeter närmare himmlen trots att den vägar som en fet människa. Tänk om man kunde få vara en av de få utvalda som hade överarmar som mina lår och tjurnacke. Få tillbringa hela eftermiddagar på gymmet i tanktop och garva åt tändstickorna som kommer in. Att få knapra piller som klirrar att kvinnan inte behöver käka ppiller. Njaa.

Bloggaren och hans vänner ska bli de sunda kollektivet. Försök. Försöka.

Imorgon kan de hända grejer. Vad stoppar mig? Skavsår? Samvete? Familj? Ingen? Pigan?

LOVE