...är nog den beskrivning som passar bäst på mitt dagliga tillstånd. Har varit hemma i Sverige i åtta dagar och kan väl inte säga mer än TACK. Ett tack som med glädje riktas mot mina vänner, bekanta och framför allt min famlij. Det var fan kallt när jag kom hem men ni värmde... lyckligt lottad oh yes!
Fullproppad vecka: sthlm (tömning av kontot) mora (älskade morfar) sala (vänner) västerås (thaireunion aka buckets) sala LANDET (proektets lyckade föreställning) och runt överallt. Fotbollsträning fick fart på blodet som aldrig förr, bättre än de saftiga buckets'en! Sceniska på Carlforsska var nr 2 men bra jobbar endå! Arbete på G. (men hörde ngt om Gruvvärd?! tjena) manusläsning (fett sugen) Fram till idag... klockan närmar sig 2am och tröttheten infinner sig inte, sju koppar kaffe har gjort sitt jobb.
"Hur känns det att vara hemma?" är veckans mest myntade fråga och jag tror 90 procent har blivit glatt förvånade på svaret. "Sjukt sköönt" och deras ansikten ser aningen tvekande ut men i ärlighetens namn så är det verkligen så! Har inte längtat tillbaka en sekund... ser tillbaka och ler B R E T T.
FRAMTIDEN? så galet många val och vägar. Ska köra några varv i rondellen först! Två attraktiva vägar är fasen "SPÄNNANDE HÖST" och "KÖRKORT". Vi tar LÄTT ett par varv till!
R.I.P m. (ses om några år!)
LOVE
igen
LOVE
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar